OFF TOPIC - Elektronik/Mekanik

Hr r bilden p min nuvarande coilgun (vita kondingar) som r p 100 volt och total strmpuls p 36.6 Ampere. Den kommande med dom stora bl kondingarna i lburksstorlek, dom r faktiskt strre n lbukar och har fljande mtt: diameter 75 mm och lngd 150 mm, 450 volt och 2200 µf, rippelstrm p ca 10 Ampere styck, totalt ca 50 Ampere.

Switchningen av strmmen skts av ett vanligt vxlande bilrel p 40 Ampere, och otroligt nog s klarar relet det utmrkt. „r kopplat s att relet s att det tar hand om laddningen av kondingarna OCH avfyrar strmmen genom spolen utan att kortsluta strmfrsrjningen (det lilla bruna kretskortet med dom sm svarta sakerna p som r seriekopplade transformatorer och en fr drivning av relet).

Hmmm..... undrar vad som hnder om man bara rkar kortsluta dom kondisarna :D

He he he, den som verlever fr veta..... Har redan provat p den lilla gula kondensatorn som r p 50 volt och 5.3 Amp, det lt bara PANG ! fin ljusblixt dessutom, vgar inte tnka p vad det skulle hnda med 400 volt. Noga rknat 325 volt blir det med likriktad 230 v ac...

Vem behver svets nr det rcket med feta kondingar att brnna ihop saker med.

Kpte en bra bok p kjell & company, Hur funkar det.

Kondingarna tl ju 450V. Varfr nja sig med halva den mjliga energin? 325*325/450/450 = 52%

Om du kopplar en spnningsdubblande likriktare enligt bilden s fr du teoretiskt ut ver 600V. Fr att begrnsa det till 450V s kan man koppla ett pack med zenerdioder (och en lysdiod s man ser att det r fullladdat).

Frdelarna r mnga:
* Laddstrmen r begrnsad och ganska konstant eftersom den begrnsas av dubblingskondingen.
* Du kan enkelt koppla en lysdiod som indikerar att den r redo att avfyras.
* Inga motstnd som brnner bort energi vid laddningen behvs.
* Du kan genom att vlja antalet zenerdioder ocks vlja maximal energi i kondensatorpaketet.

15st 70-063-56 (ELFA) 30V zenerdioder ger 450V och kan enkelt kortslutas en och en fr att stega ner i energi.

Tnk p att flera hundra volt skert ger verslag i ett bilrel. En ordentlig kontaktor r tryggare.


Bildtext: Du behver givetvis inte ngon C2 eftersom hela paketet sitter dr. C1 mste vara bipolr och tla 350V. Vrdet 0,47uF r rimligt. Det kan dock vara vettigt att kpa ngra olika fr att kunna variera laddstrmen. Frmodligen vill du ha ett strre vrde fr att korta laddtiden. Redan vid 2uF brjar man nrma sig maximala effekten i zenerdioderna. Man kan ven koppla ngon zener i serie med D1 eller D2 fr att begrnsa maximala spnningen.

Tack fr ide`n, jag njer mej med 325 volt s lnge, ska prova med bilderet frst och se OM det hller.
Har hittat en sida som beskriver en converter som ger 450 volt och drivs av ett 12 volts blybatteri, problemet r att den inte finns att kpa, men en layout fr kretskort och komponentlista finns. mailade och frgade homom vad det skulle kosta att tillverka en converter till mej och det skulle hamna p ca 1000 kr, ungefr lika dyrt blir det om jag bestller frdigetsat kort p nn sida tror jag det var och kper komponenter. Kortet r bara ca 3x5 cm, blir ju billigare styckpris om jag bestller typ 20 st p en gng d dom gr dessa p plattor som r typ i A4 storlek. sidan r: uzzors2k.4hv.org och http://uzzors2k.4hv.org/index.php?page=capcharger2 han har tydligen byggt en ny converter sen jag var dr.....

Jag har sett liknande sna hr p youtube men aldrig riktigt fattat vitsen med dem :?: . Ok , de r hftiga och s men finns det nn praktisk anvndning fr dem utom att impa p oss nrdiga technofreaks? :P

Nope inte vad jag vet, men sg dock en raket i litet format p discovery hromdagen var det nog, som drevs av en flerstegs coilgun fr att visa att det gr att anvnda tekniken till nt vettigt. Kanske kan byggas in i en robot som anvnds tillsammans med en converter och ladda kondingarna med 450 volt. Har konstruerat en liten simpel krets som skter avfyrningen med en liten konding som laddas via tv motstnd p totalt 28 k-ohm, rcker till att f relet att sl till typ 0.3 sekunder oavsett hur lnge jag hller inne brytaren till relet.

Synd bara att det finns en begrnsning p spnningen som r satt till 36 volt om jag inte minns fel.

Ska man bygga nt vettig s r det nog en rali gun, men d snackat vi helt andra delar och pengar, kondingar som kan lmna 75000-125000 ampere och minst 500 volt. Bae,s version har en spnning p 2000 volt

Bae systems har byggt en raligun p 8 Mega joule, och planerar att bygga en p 32 Mega joule och 64 Mega joule, hittade nn hemsida om det en gng, sk p bae systems och rail gun s hittar ni det. Den som sker skall finna.

Finns ven rail gun,s p youtube.... ! „ven hembyggda versioner !!! Nn som fr galna ider nu ?

Kan ju tillgga att jag med ltthet kan skjuta en kula med min 100 volts coilgun variant rtt igenom en colaburk, ska frska att f den nya 325 volts varianten att skjuta hl p en konservburk av plt. Har bara lyckats att f penetrering med 100 volts varianten, inte helt igenom dock.

Hehe jo har kollat en hel del p coilguns p youtube, blev intresserad av att bygga en men orkade inte kolla upp delar eller s, tnkte att feta kondingar nog inte r billiga.
Har ven tittat en del p tesla spolar, fan va feta grejer! Hade vatt kul o gra en portabel handhllen. Rknas det som vapen isfall?
„ven sett nr dom kopplat dem till musikkretsar vilket ocks r intressant.

Det beror p hur man tolkar vapenlagen.

Enligt SFS 1996:67 (antar att det r den som fortfarande gller), Kapitel 1, Paragraf 2 borde coilguns inte rknas som vapen,
men enligt paragraf 3, punkt A skulle man kunna klassa dem som vapen iallafall.

http://www.notisum.se/Rnp/sls/lag/19960067.htm

Jag r tmligen sker p att det r anslagsenergin 4m frn mynningen som i praktiken stter grnserna fr vad som ger problem. Om det r 3 joule eller mer s r vapnet licenspliktigt. Det r ju helt fritt att ga t.ex. en luftpistol (med lg anslagsenergi) trots att det i lagens mening r ett vapen. En projektil som knappt ens punkterar en aluminiumburk lr inte komma i nrheten av 3 joule.

Det finns nog ingenting som skiljer mellan brbara vapen och sdana som mste vara inkopplade till vggstrm.

En intressant lucka i lagen som jag hrt att en vapenhandlare prata om, r att om vapnen r tillrckligt stora s r de tydligen inte licenspliktiga lngre. Av den anledningen s r det allts helt OK att stlla upp en luftvrnskanon hemma p grsmattan. Tyvrr r det inte helt enkelt att hitta en p blocket...

Intressant :) D borde man kunna ha en fet teslaspole p grsmattan ocks kanske?
gillar de 3-4meters monsterna privatpersoner har byggt, imponerande

Fr vanliga luftvapen r grnsen max 10 joule. ( Ca 200 m/s med 4,5 mm kula. )
Fr semi-automatiska luftvapen r grnsen 3 joule.

Drfr borde samma grnsvrden glla ven fr andra typer av vapen, men jag r
inte s sker p att det r s. Den svenska vapenlagen r, enligt min dmjuka sikt,
inte speciellt logiskt skriven.

Jag kan nu sga att min nya coilgun r frdig och testad, den skjuter med ltthet en kula genom en konservburk av stlplt nr jag kr med 200 volt p spolen och ca 40 cm ifrn.

Den r under lite modifiering s att den laddar fortare, har nu bara ett motstnd p 470 ohm och 30 watt istllet fr tv som var frut + byte av ett annat motstnd p rel-avfyrningen s att ven den laddas fortare

Ska testa p lite lngre avstnd och kra den p full spnning som ju r nnstans runt 325 volt nsta vecka.

Dom fem kondingarna kostade mej 1000 kr totalt.

Nn som vill slja mej en luftvrnskanon till nyrsafton s jag kan brcka ALLA nyrsraketer...... ? :rofl:

Nn som vet hur man rknar ut anslagsenergi ? Behver vl bara veta kulans vikt och fart fr det..... ?

Gr en pendel med ngot mjukt i som fngar kulan. Lera, sand eller gummi. Vg kulan och pendeln. Skjut i pendeln och mt hur mnga graders lutning det blir p snret. D r det ltt att rkna ut hjden vilket i sin tur ltt get energin i pendeln. Drefter rknar man med att rrelsemngden var konstant fre och efter trffen. Vips s har man hastigheten och drmed energin i kulan.

Alla instrument man behver r en bra vg och en gradskiva.

Jaha d har jag gjort mitt frsta ihopsvetsade rel, vart nr jag skulle prova att krympa en aluburk med en ring av koppartrd runt den, sg p timewarp om experiment med magnetism frra veckan (vecka 47) och dom testade ven en coilgun mm. Hoppas att ni sg det !

Var lite fr f varv med koppartrd (dia 2mm) fr min del och relet s att sga svetsade ihop ordentligt, men burken hnde det ingenting med tyvrr, kanske skulle ha vart en burk av stlplt, fr vl gra om det hela med en liten konservburk och offra ett rel fr det. se bild.

Lgger ven med en bild p min frdiga coilgun.

Har inte nn av er ngra projekt p gng som ni vill visa ?

Urskta om jag stller en dum frga, men det r en sak jag undrar ver...

Antag att jag har en aningen flexibel likspnning, som beroende p humr varierar mellan 15 - 30 volt,
och jag vill ansluta en resistor eller annan komponent som genererar ett konstant spnningsfall p 10 volt,
oavsett hur stor den ursprungliga spnningen r.

Vad skall jag d anvnda mig av??

Det hade hjlpt att veta vad syftet var. Beroende p hur stor strm du kr igenom den och hur mycket spnningen fr variera med strm och temperatur s finns det olika lsningar. Den enklaste r en Zenerdiod p 10V. Jag hittade 40st zenerdioder p 10V p ELFA. Visst ser t.ex. 70-064-85 Zenerdiod DO-41 plast 10V 2W ut att passa bra?

Hade tnkt lra mig hur det fungerar, s att jag kan bygga en egen cut-off lngre fram.
Har inte hittat en sdan modell jag vill ha, s jag tnkte frska fixa en egen.
Problemet r bara att jag har glmt s mycket ifrn elektronikkurserna...

Dioden du lnkade till skulle nog skert fungera, men jag har inte ngon direkt erfarenhet av zenerdioder sedan frut.

Om du bara vill rdda dina battreier s skulle jag vilja fresl en annan lsning. I en robot vill du nmligen aldrig koppla via reler eller andra saker som kan g snder och orsaka frlust. Istllet vill du ha en varning nr batterit brjar ta slut. En zenerdiod, tv transistorer, ngra motstnd och en summer kan 'ganska ltt' kopplas s att det brjar pipa nr spnningen sjunkit under zenerdiodens spnning.

En 37-878-04 Piezoelektrisk signalgivare lter vldigt mycket och drar inte mycket strm.

Med verhngande risk fr att jag gr bort mig tnkte jag frga om en sdan hr koppling skulle fungera...? :oops:

Tanken r att lysdioden lyser nr lnken sitter i, under frutsttning att spnningen r hgre n zenerdiodens grnsvrde.

Det r enklare att uppmrksamma en ljudsignal, och det r bttre att ha ngot som sls p nr batteriet brjar sina. Jag freslr den hr kopplingen:

[attachment=0:2ehgdl1t]Summer.png[/attachment:2ehgdl1t]
Jag hittade ingen symbol fr summer s jag satte dit en lysdiodsymbol istllet. Om du vill s stt dit bde en lysdiod och en summer i serie.

Man kan hja volymen genom att minska p R3. Kp ngra stycken vrden mellan 47k och 680k s har du att vlja bland. Tnk p att den drar mer strm ur det redan tmda batteriet ju lgre vrde du vljer.

Vlj en zenerdiod ur samma serie som 70-064-85 s fr du en ganska tlig plastkapsel. Vilken du vill ha beror ju p nr du vill att den lser ut.

C1 r fr att frhindra falsklarm nr det mycket korta stunder blir spnningsfall i batteriet. Den kanske inte alls behvs eller kanske skulle vara strre eller mindre. Du kan ju testa lite.

Sg en riktigt cool sak en kompis lnkade: http://www.youtube.com/watch?v=tPg1ZMiC ... r_embedded